» May the dream of your past be the reality of your future.

Det är så hemskt när man inte kan berätta nåt till nån som man vill berätta till. Man kommer in på ämnet och vet så mycket mer än man kan berätta. Vet inte vad som är lämpligt att säga. Vill inte svika personen det handlar om och vet inte hur den tar det. Det är ju ändå rätt personligt men man vill veta mer för man bryr sig!  Men vill samtidigt inte säga för mycket till nån annan. Allt blir så mycket mer komplicerat när man inte har den relationen man vill ha, och allt är så konstigt efter allt som hänt. Man kan knappt ha en konversation med personen utan att vi kommer in på ämnet. Och när man pratar med en annan om personen så kan man inte säga nånting även att man vill och bar vill hjälpa till.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback